Längdskidåkningens ädla konst

Jo för visst är det en konst alltid, men så himla härligt och kul på samma gång. Söndagskvällar är numera spikade längdåknigskvällar. Då tar vi två varv i elljusspåret och är helt slut efteråt. Min kondis är inte vad den en gång var vill jag lova, det har den här säsongen sett till, men jag lever ändå. Sist följde även Sara med ut, vi ramlade båda i Backen, Jenny stod genom kurvan som vanligt. Innan säsongens slut ska jag fixa Killer Hill! Natten mellan lördag och söndag ställdes klockan om, vilket betyder att det nu är ljust till klockan 8 här uppe - helt fantastiskt! Nu är det inte längre jobba, äta, sova utan man kan faktiskt göra något vettigt även efter jobbet. Sätta sig och sola på uteserveringen, afterworka med jobbet, grilla vid sjön. Idag har jag åkt 8 ljuvliga kilometer längd, ätit lunch i solen bakom P, solat i långkalsonger och sportbh på terassen, sprungit en runda och nu inväntar jag Jenny för middag. Imorgon blir det renrajd och skoteråkning och sedan AW med grillning tillsammans med fina arbetskamrater.